Det blir mycket Duras och Canetti omvartannat och så till den milda grad att jag hittade en bild på Rodrigo Paestra, i Duras "Halv elva en sommarkväll", på taket bredvid skorsten. Intill skorstenen till inte minder än självaste Elias Canetti Center.
Det är ju för sjutton exakt samma stämmning som Duras inger mig. Det är natt och hon står på balkongen och blickar ut över hustaken. På balkongen bredvis står hennes make med deras gemensamma vän och deras åtrå till varandra fuktas genom hela boken. Hon står ensam och iakttar de som sker, hon ser Rodrigo Paestra på hustaket mitt emot. Han är på flykt efter att ha dödat sin unga hustru och hennes älskare. Hon ropar på honom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar